Det basta med ledigheten

Ar att man slipper alla masten. Och da menar jag inte bara jobb och skola utan ocksa alla sociala masten som ajg utsatter mig for. jag behover itne folja med folk pa massa grejer som jag inte kanner for egentligen utan som jag gor utan att tanka efter eller for att vara schysst. jag gor itne saker for att dampa min prestationsbaserade angest som tvingar mig att gora saker for att inte fa daligt samvete.

Mitt storsta problem om dagarna ar att komma pa vad jag ar sugen pa att ata. Om jag inte kanner for att gora nagot skiter jag i det. Jag ligger och laser bok i en hangmatta en heldag och inte en javel bryr sig om vad jag gor och jag behover inte prata med nagon om jag inte kanner for det. Jag gar och lagger mig tidigt om jag vill. vaknar sent om jag vill. och jag tanker aldrig att jag borde gora ditten eller datten.

FY FAN VA SKONT.

Jag vet att manga av er sakert ar battre an jag pa att inte gora masten hemma i Sverige ocksa. men det ar en sjuk skon kansla att bara ligga framfor teven och glo pa daliga filmer. Jag gor ju aldrig det hemma, iaf inte utan en liten gnutta angest.


Annars da? Ju mer tiden gar inser jag mer och mer hur kar jag ar. Och hur underbart det ar att vara kar. The eye ar det basta som har hant mig och jag ar sa lycklig.

Nu ska jag aka buss i 23 timmar. Inte sa roligt. men snart snart....typ lordag eller sondag ar jag pa playan......i en hel manad i Brasilien. fy fan va skont. da ska jag gora annu mindre.

puss o kram pa er.